onsdag 18 september 2013

Analys av kyrkovalet del 3: Hur påverkas deltagandet i valet av vilka grupper det finns att välja mellan?


I två bloggposter har jag nu försökt analysera resultatet av söndagens kyrkoval – dels hur vi kan förstå siffrorna kring valdeltagandet och dels hur vi kan förstå resultatet av valet som helhet. I ett tredje steg ska jag nu presentera ett par slutsatser, som vi kan dra om vi ser på resultatet mer i detalj.

I mitt exempel här har jag valt att se på valresultatet för Stockholms stift, som är en del av Svenska kyrkan på regionnivå och geografiskt sett ungefär motsvarar Storstockholm. Där ser tendenserna ut ungefär som i resten av Svenska kyrkan (se min förra bloggpost), med den skillnaden att här är Borgerligt alternativ (tidigare Moderaterna) nästan jämnstora med Socialdemokraterna.

Det intressanta hittar vi här snarare om vi går ner på den lokala nivån i stiftet, där det väljs representanter till kyrkofullmäktige. Där är det exempelvis tydligt att valdeltagandet kan skifta ganska mycket i förhållande till snittet på 13,3 procent. Som lägst är det i Österhaninge med 8,6 procent och som högst i Stockholms domkyrkoförsamling med 21,2 procent. Det kan det förstås finnas en mängd orsaker till, men i den sistnämnda församlingen spelar det säkert roll att antalet som faktiskt bor i centrala Stockholm är så litet, vilket gör att få individer kan betyda mycket för procentandelen. I de flesta församlingar har valdeltagandet ökat och mest av allt i Skarpnäck, där en konflikt kring en av församlingens kyrkor kan ha bidragit till det ökade engagemanget.

En faktor, som generellt sett anses kunna stimulera konflikt och därmed intresse och valdeltagande, är hur många partier eller grupper som deltar i valet. Det finns till exempel två församlingar, som bara har samlingslistor och därmed inget alternativ för väljarna. I den ena, Ljusterö Kulla, låg valdeltagandet visserligen på låga 10,8 procent, men i den andra, Dalarö-Ornö-Utö, istället på 14,4 procent, det vill säga över snittet. Sett till samtliga 56 församlingar finns inget samband alls mellan antalet grupper i valet och andelen röstande.

En annan fråga är hur mycket närvaron av nomineringsgrupper med koppling till riksdagspartierna påverkar. I min förra bloggpost konstaterade jag att det viktigaste motivet bland dem som röstar i kyrkovalet är att värna demokratin snarare än att intressera sig för de kyrkliga sakfrågorna. Mitt antagande utifrån valresultatet var då att sådana väljare i högre grad söker sig till grupper, med kopplingar till riksdagspartierna. Men vad händer i så fall med valdeltagandet i en församling där det bara finns partipolitiskt obundna grupper? I Stockholms stift finns det nio sådana exempel och i fem av dessa församlingar ligger valdeltagandet under snittet och i övriga fyra ligger det över. Nomineringsgrupper, som menar att kyrkan borde befrias från partipolitik, tycks utifrån detta begränsade exempel alltså kunna stödja sig på att en sådan förändring åtminstone inte verkar inverka negativt på valdeltagandet. 

tisdag 17 september 2013

Analys av kyrkovalet del 2: Hur gick det i valet och varför gick det så?

Taggen #kyrkovalet trendade på mikrobloggen Twitter under själva valdagen i söndags. Kändisar som komikern Magnus Betnér och artisten Robyn uppmanade också kyrkans medlemmar att gå och rösta. Ett par dagar innan hade de traditionella massmedierna börjat förmedla nyhetstexter och reportage om kyrkovalet till tittare, lyssnare och läsare. Och kanske är det rimligt mycket uppmärksamhet för ett val inom vad som å ena sidan är en enskild medlemsorganisation, men å andra sidan också en organisation som är större än alla andra och som har en särställning historiskt sett.

Men vad handlade frågorna om? Ja, det som väckte hetast engagemang var Sverigedemokraternas deltagande i valet. På ett djupare plan berör det förstås kärnvärden som människosyn i både samhället och kyrkan och är därför något, som många känner sig berörda av. Men för den, som engagerar sig som förtroendevald i kyrkan, kan det också betyda att alla de stora viktiga frågorna om struktur och organisation hamnade i skymundan. Det som man i praktiken måste arbeta med är det till synes färre som orkar eller vill fundera över.

Vad säger oss då valresultatet om allt detta? Ja, Socialdemokraterna, som kanske tydligast profilerade sig mot Sverigedemokraterna i sin valkampanj, gick framåt med ungefär en procent. Men Sverigedemokraterna ökade också, från knappt tre till närmare sex procent. Och kanske gynnade debatten båda grupperna i praktiken, trots att det förmodligen inte var avsikten, eftersom konflikt väcker intresse. Men om vi ser till resultatet i övrigt blir bilden en annan. Då visar det sig nämligen att alla grupper till vänster på den traditionella politiska skalan gick framåt i valet och att de traditionella högerpartierna gick bakåt, precis i enlighet med de allmänpolitiska opinionsundersökningar som görs. I praktiken har vi därmed kanske inte fått veta något alls om synen på kyrkan, utan snarare fått en spegling av tendenserna i den allmänna politiska opinionen.

När Svenska kyrkan gjorde en omfattande fallstudie i Enköping (publicerad 2008) visade det sig att det viktigaste motivet bland de röstande är att värna om demokratin, medan en mindre del tycker att de kyrkliga sakfrågorna är viktiga. Om vi än en gång återvänder till resultatet i kyrkovalet kan vi se det återspeglas även där. Bland de nomineringsgrupper (”partier”), som deltar, är det tre som hör ihop med ett politiskt parti: Centern, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Därtill finns det fem grupper, som till sin grundsyn hör ihop med övriga riksdagspartier. Tillsammans fick dessa åtta grupper ungefär 75 procent av alla röster i valet och det verkar inte orimligt att de röstande som främst motiveras av att värna demokratin i första hand väljer samma parti, som de skulle ha gjort i ett riksdagsval. Den sista fjärdedelen består däremot av partipolitiskt obundna grupper och en möjlig tolkning är att majoriteten av de som röstar på sådana grupper tycker att det är de kyrkliga sakfrågorna som är viktigare än demokratimotivet. Dessa grupper växte tillsammans något i senaste valet från omkring 22 till cirka 25 procent. 

Resultatet i kyrkovalet kan sammanfattningsvis alltså tolkas dels som en spegling av den allmänpolitiska opinionen och dels som olika motiv för att rösta över huvud taget.

Imorgon kommer del 3 av min kyrkovalsanalys. 

måndag 16 september 2013

Analys av kyrkovalet del 1: Är det många som röstar eller inte?


[Publicerad på Humaniorabloggen på unt.se]
Igår var det val i Svenska kyrkan, det val som ofta får gå under namnet ”det glömda valet”. Det är också ett val, som brukar sägas sakna demokratisk legitimitet på grund av den låga andelen röstande. Men det beror förstås på vad man jämför med.

Igår var det 12,7 procent av medlemmarna som deltog i kyrkovalet och jämfört med ett riksdagsval är det förstås en väldigt låg siffra. Men förmodligen är det mer relevant att jämföra med någon annan medlemsorganisation. Här i Uppsala ligger det till exempel nära till hands att jämföra med kårvalet vid universitetet, där andelen röstande steg till 11,2 procent förra året. Sett i det ljuset är siffran för kyrkovalet snarare alltså alldeles normal.

Andelen röstande har ibland också använts, som ett av flera sätt att peka på hur stödet för Svenska kyrkan har försvagats över tid. I fallet med kyrkovalet finns visserligen de tendenserna också, men inte så tydligt som man kan tro. Sedan kyrkofullmäktige infördes 1930 och därmed den typ av kyrkoval, som vi har idag, har andelen röstande som högst varit 23,9 procent (1934). Redan 1970 låg motsvarande siffra på 11,9 procent, det vill säga samma siffra som vid kyrkovalet 2009. Förändringen över tid är alltså inte så stor som det är lätt att tro.

Från många håll i landet rapporterades det under gårdagen också om långa köer utanför vallokalerna. I slutändan har det visat sig att det genomsnittliga valdeltagandet ökade försiktigt från 11,9 till 12,7 procent. På många håll har en mobilisering mot Sverigedemokraterna lyfts fram som trolig förklaring. Men är det en ökning egentligen? En andel är förstås relativ till helheten och i det här fallet minskar helheten, det vill säga antalet medlemmar i Svenska kyrkan, med omkring en procent om året. Från kyrkans egna undersökningar vet vi att lågt engagemang är det viktigaste skälet till utträden ur kyrkan och därför är det rimligt att den gruppen inte heller har röstat i kyrkovalet i någon högre utsträckning. Med andra ord skulle vi på sikt kunna se allt högre andel röstande i kyrkovalet, oavsett om Sverigedemokraterna deltar eller inte, utan att det därmed betyder att engagemanget faktiskt har ökat.

Imorgon följer en analys av själva valresultatet här.

lördag 14 september 2013

Vad säger valsedlarna till kyrkovalet om grupperna som ställer upp?



Valsedlarna till kyrkovalet innehåller inte bara namn på kandidaterna, utan också ofta uppgifter som yrke och ålder på dessa. Därigenom kan vi också utläsa något om vad grupperna som helhet representerar.

I det här exemplet har jag valt de nomineringsgrupper (”partier”), som ställer upp i valet till kyrkofullmäktige i Uppsala. Alla grupper skriver inte ut ålder och yrke, men eftersom jag känner till många av kandidaterna här kan jag ändå säga något om dem. Jag sammanfattar först resultaten och redovisar till sist en tabell med samtliga resultat.

Kyrklig anställning
Ett vanlig påstående i kyrkoval är att partipolitiskt obundna grupper mest består av kyrkligt anställda och därmed inte anses representera den stora gruppen medlemmar. Men bland de tio första kandidaterna (det vill säga de som har störst chans att faktiskt bli valda) är det faktiskt inga större skillnader mellan nomineringsgrupperna. Jag har här definierat kyrkligt anställda i vid bemärkelse och räknat in pensionerade medarbetare också. De två partipolitiskt obundna grupperna POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) och Öppen kyrka har visserligen flest sådana (4), med det finns kyrkligt anställda i de flesta grupperna. Det gäller såväl Socialdemokraterna som Öppen kyrka, som båda ibland försöker göra en poäng av att de vill representera andra än just de anställda. När det gäller yrken i övrigt kan vi konstatera att det är mest akademiker på listorna (i de fall det står angivet), vilket eventuellt säger något om i vilka samhällsgrupper kyrkan har tydligare stöd. Det bör dock noteras i sammanhanget att Socialdemokraterna inte har angett yrken på sina kandidater, vilket kanske delvis hade gett en annan bild. Till sist kan det konstateras att det sannolikt är attraktivt för grupper i kyrkovalet att ha kyrkligt anställda på sina listor, eftersom det är en grupp personer som är kända av målgruppen och som därför kan dra till sig röster. Själv blev jag inkryssad vid kyrkovalet 2009, som ett exempel på detta. 

Ålder
En annan faktor, som det är relativt enkelt att utläsa av valsedlarna är ålder, som finns med på hälften av listorna. Vi kan då konstatera att den genomsnittliga kandidaten är i (övre) medelåldern. Om man däremot gör samma beräkning på samtliga kandidater på listorna blir skillnaderna större, då det visar sig att Socialdemokrater och Borgerligt alternativ (tidigare Moderaterna) har en tydligt högre medelålder och att de de tre partipolitiskt obundna grupperna POSK, Frimodig kyrka och Öppen kyrka har något lägre. Frimodig kyrka flest yngre (25-35 år) kandidater, vilket är intressant med tanke på att de står för en mer värdekonservativ ideologi.

Kön
Nomineringsgrupperna har överlag en jämn könsfördelning bland sina tio första kandidater. Den grupp, som sticker ut tydligast är POSK, där åtta av tio är kvinnor, vilket kan tänkas återspegla relativt väl hur det ser ut bland kyrkligt aktiva personer i församlingarna, vilket också är POSK:s rekryteringsbas.


Kyrklig anställning
(av 10 första)
Snittålder
(av 10 första)
Andel kvinnor
(av 10 första)
Borgerligt alternativ
2 st
58 år
40%
Centern
3 st
?
40%
Fria liberaler i Svenska kyrkan
1 st?
?
50%
Frimodig kyrka
2 st
45 år
50%
Kristdemokrater i Sv kyrkan
1 st
?
50%
Miljöpartister i Svenska kyrkan
0 st (av 4)
?
40%
POSK Partipolitiskt obundna
4 st
52 år
80%
Socialdemokraterna
2 st?
53 år
50%
Sverigedemokraterna
0 st (av 3)
?
33%
Öppen kyrka
4 st (av 4)
51 år
50%