fredag 26 september 2014

Rysk forskare varnar för att Putin vill utöka Rysslands gränser

Den ryska presidenten Vladimir Putin vill förmodligen annektera de grannländer, som tidigare har ingått i imperiet och han har starkare stöd i Rysslands befolkning än någonsin förut, berättar en rysk forskare. Vi samtalar också om den ortodoxa kyrkans relation till statsmakten och homosexuellas situation i landet.

Hotet om en rysk invasion har under lång tid hängt över Ukraina och under senare tid har Sveriges gränser kränkts av ryskt militärflyg. Den ryska forskare, som jag talar med och som jag medvetet låter vara anonym här, menar att president Putin har ambitionen om att återupprätta det gamla rysk-sovjetiska imperiets gränser. Därför svarar forskaren också ett bestämt nej på min fråga om Finland skulle kunna vara hotat också. I förlängningen borde slutsatsen vara att Sverige därmed inte heller är hotat på det sättet.

Men hur ska vi då förstå kränkningarna av svenskt luftrum? Låt oss fundera över vad som händer om de baltiska staterna åter blir invaderade av Ryssland. Kan Sverige stå vid sidan och inte agera militärt i en sådan situation? Kanske ska vi uppfatta de ryska flygningarna som varningar om att inte blanda oss i?

Den ryska forskaren berättar vidare att den pågående ömsesidiga handelsbojkotten med Ryssland orsakar missnöje bland de ryska oligarkerna, men att Putin samtidigt har starkare stöd än någonsin förut i befolkningen, vilket gör att han ändå står stark. Framför allt är det människor på landsbygden, som stöder honom, medan befolkningarna i S:t Petersburg och Moskva har en mer liberal och ifrågasättande grundhållning. Deras missnöje får dock inte särskilt mycket offentligt utrymme, eftersom massmedierna är så hårt styrda av staten.

Vårt samtal handlar också om den ortodoxa kyrkans ställning i landet med långt större frihet idag än under sovjettiden. Putin uttrycker också sitt tydliga stöd för kyrkan genom att regelbundet delta i gudstjänster, inte minst i anslutning till allmänna val, då kyrkans stöd anses vara viktigt. Det betyder dock inte att kyrkan alltid är med på tåget. Situationen i Ukraina har exempelvis väckt missnöje i den kyrkliga ledningen, inte så mycket av principiella skäl, som att det försämrar relationen kyrkor emellan. Kyrkan hanterar det genom att vara tyst, snarare än att öppet protestera, vilket dock bör förstås som en protest, enligt forskaren som jag talar med.

Vårt samtal handlar slutligen något om homosexuellas situation i landet, efter att förbudet mot att sprida ”homosexuell propaganda” infördes för drygt ett år sedan. Situationen framstår förstås som mycket problematisk ur ett människorättsperspektiv. Forskaren hävdar dock att ”hela den ryska kultureliten” är homosexuell och är öppen med det, vilket trots allt kan uppfattas som en större öppenhet än vi får intryck av, den svepande beskrivningen till trots.

Sammantaget menar forskaren att situationen i Ryssland dock är mycket problematisk och oroande, med konservativa och fascistoida tendenser med starkt folkligt stöd. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.