Religion orsakar sällan krig. Intervju med professor Mattias Gardell.

Mattias Gardell. Foto: Victor Wadelius.

[Jag gjorde nedanstående intervju med min kollega Mattias Gardell för ett par år sedan och den publicerades då bland annat i Kyrkans tidning, men innehållet är viktigt att påminna om igen]

Religion framställs ofta som den vanligaste orsaken till krig och konflikter i världen. Men det stämmer inte att det skulle vara så. Det påstår åtminstone professor Mattias Gardell, som har undersökt saken, bland annat för Försvarsmaktens räkning.

Mattias Gardell tar en dubbel espresso på ett kafé på vägen från Stockholmståget till sin arbetsplats vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Sin vana trogen är han iklädd skinnbyxor och en lång rock av samma material. Han är inte den typiska professorn till utseendet, men språket avslöjar snart var han hör hemma.

           

Vi möts för att tala om religion och konflikter och Mattias Gardell kan konstatera att det finns gott om undersökningar, som visar att människor förknippar just dessa två med varandra. Åtminstone andra människors religion, för den egna är ju inte så farlig. Så tycks flertalet tänka.

– Vi lägger inte märke till det kristna korset på den svenska flaggan eller kyrkan som står i varje stad. Vi är alldeles för vana vid dem. Men vi ser omedelbart symboler för annan religiös tillhörighet, som de få kvinnorna som går med slöja på gatan eller en moské i området. Då blir det ett stort rabalder, säger Mattias.

Allt tycks ha sin orsak i det han kallar för berättelsen om den fredliga sekularismen. Vi har blivit vana att tänka att staten har befriat oss från religionens makt, när den kanske snarare bara är en annan sorts makt. De historiska krigen mellan katoliker och protestanter handlade till exempel inte i första hand om religion, utan om politisk makt.

– Staten var ju inte lösningen på en religionskonflikt, utan idén om staten var orsaken till konflikten. Sedan dess har idén om staten och dess efterföljare idén om nationalstaten varit en väldigt stark pådrivande kraft i de väpnade konflikter som har varit genom historien, berättar Mattias engagerat.

Han har gjort en studie för Försvarsmakten om religioner, våld och krig. Det visade sig då att bara fyra av de 75 största krigen genom historien, fram till Andra världskriget, hade en påtaglig religiös dimension. Och inte ens i de fyra fallen är bilden helt enkel. När han studerade de krig, som krävt flest människoliv från Andra världskriget och framåt är resultatet likartat. Där är det icke-religiösa ideologier som kommunism, fascism och nazism, som har krävt ojämförligt flest offer. För att inte tala om kolonialism, som tycks vara minst lika viktig, sett över tid.

– I nationens namn bedrivs krig och människor är beredda att dö för sin frihet i mycket högre utsträckning än de är beredda att dö för Gud. Sedan kan naturligtvis konstruktörer av nationalistiska ideologier, om kriget pågår tillräckligt länge, börja hänvisa till Gud. De flesta som krigar föreställer sig ju gärna att Gud är på deras sida, precis som rätten är på deras sida, men det är ju bara ett annat sätt att säga samma sak, säger Mattias.

Så är fallet exempelvis i den långvariga konflikten mellan Israel och Palestina, menar han. Från början handlade det om en kamp mellan sekulära nationalistiska ideologier och det var först på 1980-talet, som religionen började synas i sammanhanget, på båda sidor.

– Det handlar där, som många konflikter gör, om de grundläggande villkoren för den mänskliga existensen. Människors tillgång till vatten, jord och försörjningsmöjligheter, ett anständigt liv, konstaterar Mattias.

Efter Andra världskriget har bara nio procent av all världens krig och väpnade konflikter haft direkt med religion att göra. Dessutom är det mycket vanligare att människor av samma religion strider med vandra, än de med olika tro.

– Det finns dessutom indikationer på att konflikter, som pågår mellan olika religiösa tillhörigheter, är lättare att lösa. Om det har att göra med religion är det inte konstigt. Släkten är värst. Ju närmare vi kommer varandra desto mer oförsonligt arga kan vi vara på varandra, konstaterar Mattias.

Människor från, åtminstone till namnet, kristna länder är inblandade i flest krig och konflikter. Det är världens största religion och den är spridd över hela världen. Islam är näst vanligast i konflikter, av motsvarande skäl. Men det hänger framför allt, i båda fallen, samman med kolonialismens utbredning, det vill säga Västvärldens ambition att sprida sina ideal till resten av världen. Muslimska länder har då ofta blivit utsatta och islam har i förlängningen blivit framställd som Västvärldens stora fiende.

Desto mer överraskande var det dock att en annan religion tycks vara överrepresenterad i sammanhanget. Världens omkring fem procent buddhister har nämligen varit inblandade i cirka 17 procent av alla krig och väpnade konflikter.         

– Det här tyckte jag var så roligt när jag fann det, därför att jag märkte att jag blev förvånad. Vi har ju haft en Dalai Lama-bild av buddhismen. När vi tänker på en buddhist tänker vi ju inte på en person med en k-pist i handen, utan på en munk som sitter fridfullt och mediterar över världsalltets gåtor, säger Mattias och ler.

Religion är aldrig konfliktfri, lika lite som någon annan mänsklig aktivitet. Men genom Mattias Gardell går det ändå alltså att konstatera att den inte är någon huvudorsak till krig och väpnade konflikter i världen. Tvärt emot vad gemene man nog föreställer sig.