Sju steg i kristen tro: Lukasevangeliet kapitel 5-8

• Hur skulle du beskriva Petrus och Matteus upplevelser av deras första respektive möten med Jesus (5:1–11 respektive 5:27–32)?

(Simon) Petrus: trötthet, irritation, skam, rädsla, upprättelse? Matteus (Levi): äntligen, enkelt, glädje, upprättelse?

• Varför är det så provocerande för omgivningen att Jesus säger att han kan förlåta synder och att han låter sina lärjungar plocka ax respektive att han själv botar en man på sabbaten (5:17–26, 6:1–5 respektive 6:6–11)?

De skriftlärda och fariseerna (den tidens religiösa och politiska elit) ger själva svaret: att bara Gud kan förlåta synder och eftersom Jesus inte är Gud i deras ögon begår han ett allvarligt brott (vers 21). Sabbaten (vilodagen) påbjuds i ett av de tio budorden och den är därför något mycket centralt i judisk tro, som uttryck för troheten mot Gud. Alltså tycks Jesus också den här gången medvetet och tydligt bryta mot Guds vilja.

• Försök ta reda på varför Jesus väljer ut just tolv lärjungar, om du inte redan vet det.

I Bibeln används ofta siffror i symbolisk mening. Tre betyder till exempel ofta något heligt eller gudomligt. Fyra kan syfta på de fyra väderstrecken, det vill säga hela världen. Tre och fyra tillsammans blir sju och kan därför symbolisera hela tillvaron. Tre gångerfyra blir tolv och även det talet kan därmed symbolisera helheten. I det judiska folkets historia är bland annat de tre patriarkerna Abraham, Isak och Jakob centralgestalter. Jakob (som senare kallades Israel) hade tolv söner tillsammans med sina hustrur Rakel och Lea. De tolv sönerna blev i sin tur upphov till varsin stam inom det judiska folket. Under historiens gång kom dock tio av de tolv stammarna att föras bort som fångar till Assyrien (i nuvarande norra Irak), för att aldrig återvända igen. När Jesus samlar tolv lärjungar kan det därför tolkas symboliskt som en vilja att samla det judiska folket igen, men också världen som helhet. 

• ”Saligprisningarna” finns i både Lukasevangeliet 6:20–26 och Matteusevangeliet 5:1–12. Vilka skillnader finns mellan de båda versionerna och vad tänker du om det?

Hos Lukas finns det ett socialt, mer jordiskt fokus. Där talar Jesus till exempel om de fattiga, medan han hos Matteus talar om ”de fattiga i anden”, det vill säga med ett mer andligt eller himmelskt perspektiv. Den här skillnaden mellan Lukas och Matteus märks också genomgående i respektive evangelium. Beror det på att de har redigerat Jesus, kommer ihåg olika eller att Jesus helt enkelt har uttryckt sig på ett liknande, men inte identiskt sätt vid olika tillfällen och att Matteus och Lukas därför har valt de citat som de tycker passar bäst in i den berättelse de vill återge? Det vet vi inte med säkerhet. Ordet salig betyder ungefär ”himmelskt lycklig” eller att vara en av de som tillhör den himmelska gemenskapen.

• Jesus uppmanar sina åhörare att älska sina fiender och att inte döma (6:27–42). Vad tänker du om det, när du ser på ditt eget sätt att förhålla dig till andra människor?

Dömer du någon och i så fall när och för vad? Vad tror du i så fall att det beror på? Handlar det om något som du har svårt för att acceptera hos dig själv också? Hur känns det att döma andra? Är det svårt att låta bli att göra det och vad kan det i så fall bero på?

• Varför berömmer Jesus den romerska officeren för hans starka tro (7:1–10)?

Israel var vid den här tidpunkten en del av Romarriket, det vill säga ett ockuperat land. Att en romersk soldat söker upp Jesus sågs därför knappast med blida ögon av den judiska omgivningen, men knappast av romarna heller. Det måste ha krävts mycket av soldaten för att be en jude om hjälp och att dessutom göra det så förbehållslöst som han gör. Hans tillit till Jesus tycks därför vara större något Jesus dittills har mött.

• Vad ser du för likheter och skillnader mellan Johannes döparen och Jesus (7:18–35)

Båda har lärjungar (följare) och båda uppfattas som profeter, som ibland är mycket stränga mot sina åhörare. Men Johannes är enligt Jesus ändå bara en budbärare om Jesus.

• Vad tänker du om att kvinnan smörjer fötterna på Jesus med balsam (en välluktande, mycket dyrbar olja) (7:36–50)?

Slösaktig? Desperat? Kärleksfull? Modig? Tacksam? Har stark tro/tillit till Jesus?

• Hur vill du beskriva dig själv när du läser liknelserna om sådden och om lampan (8:4–18)?

Hur tar du emot budskapet från Jesus: som det som hamnar på vägkanten, på berghällen, bland tistlarna eller i den goda jorden? Hur sprider du det ljus som du kanske tycker att du har fått genom tron?

• Vad tänker du om berättelsen om den besatte och svinhjorden (8:26–39)? Hur upplever den befriade mannen respektive människorna omkring honom det som händer?

Dramatiskt? Skrämmande? Befriande? Tacksamt?

• Vid två tillfällen berättar Lukas att Jesus upplever att det går ut kraft från honom när människor rör vid honom (6:19 och 8:46). Vad tänker du om det?

Känns det som magi? Eller snarare som att Jesus också är människa och därmed påverkas av den han själv och andra gör i relation till honom?