torsdag 4 oktober 2018

Sju steg i kristen tro: Lukasevangeliet kapitel 17-20



• Hur kan man förleda andra människor och varför tror du att Jesus tycker att det är så allvarligt? (17:1–3a)
Genom att luras, ljuga, bedra, förfalska och därmed inte ge människor tillgång till den sanning som kan befria dem? Kanske syftar Jesus här i synnerhet på sitt eget befriande budskap.

• I vilka situationer tycker du att det svårt att förlåta någon annan? (17:3b–4)
När du har blivit riktigt sårad, sviken, bedragen? När den som har gjort fel mot dig inte tycks ångra sig alls? När du tröttnar på att förlåta om och om igen?

• Varför ber lärjungarna om större tro just i den här situationen, sett till sammanhanget, och varför tar Jesus just ett mullbärsträd som exempel? (17:5–6)
Kanske för att sammanhanget handlar om svårigheter, lögner och det svåra i att kunna förlåtelse. Att be om tro kan här vara liktydigt med att be om styrka i sin tro, för att få hjälp med att leva som Jesus vill. Ett mullbärsträd har särskilt djupa rötter, vilket gör symboliken extra tydlig.

• Varför säger Jesus att lärjungarna bör uppfatta sig själva som ”odugliga tjänare”? (17:7–10)
Förmodligen är det ett något bryskt sätt att säga att vi har ett ansvar och ett uppdrag som människor och att det borde vara så självklart att vi inte går omkring och söker bekräftelse för att vi gör det vi ska. Det kan i så fall tyckas vara opedagogiskt eller otrevligt av Jesus, inte minst i valet av ordet ”odugliga”. Men kanske är det så att den som lyckas finna glädje och mening i själva arbetet snarare än i den eventuella bekräftelsen lättare finner mättnad i sin själ.

• Varför är det bara en av de tio botade spetälska (alltså leprasjuka), som återvänder till Jesus? (17:11–19)
Kanske för att de andra, precis som vi, gärna vänder oss till Gud när livet är svårt, men lätt glömmer bort att göra det när vi har anledning att tacka för det goda i livet.

• Hur skulle du vilja beskriva Guds rike, när du har läst det här avsnittet? (17:20–37)
Osynligt närvarande? Inom oss? Kräver vaksamhet? Kräver hängivenhet?

• Vad säger liknelsen om hur Gud är? (18:1–8)
Rättvis? Kärleksfull?

• Vilken är den grundläggande skillnaden mellan fariséns och tullindrivarens förhållningssätt till sig själva, Gud och sin omgivning? Varför har Jesus valt just en farisé och en tullindrivare som exempel? (18:9–14)
Farisén tycks framför allt få kraft ur sin egen förträfflighet, medan tullindrivaren är ödmjuk och istället söker den hos Gud. Jesus vänder här på perspektiven genom att utmåla en person med låg religiös och social status som ett föredöme framför någon med hög status.

• Hur påverkar det här avsnittet synen på dopet? (18:15–17)
Texten läses varje gång ett barn döps i Svenska kyrkan, som ett sätt att understryka att barn också hör till Guds rike och därmed också bör få döpas.

• Vad är svårigheten med rikedom i förhållande till kristen tro? (18:18–30)
Kanske för att rika människor har svårare att se allas vårt av Gud och Guds hjälp? Att det är lättare att bygga sin trygghet på det egna än på Gud? Att den som behåller mycket för sig själv har svårare att se samhörigheten med andra människor och delandets glädje?

• Varför har lärjungarna svårt att förstå när Jesus förutsäger sin död? (18:31–34)
Det är nog allmänmänskligt att värja sig mot det obehagliga, svåra och smärtsamma. Ibland lever vi i förnekelse när verkligheten blir för svår eller den inte stämmer med hur vi skulle önska att den såg ut. Så är det säkert med lärjungarna också.

• Vad menar Jesus med att den blinde mannens tro har hjälpt honom? (18:35–43)
Mannens tro har fått honom att vända sig till Jesus med sina problem och att våga tro och ta emot hans hjälp. Det finns en sårbarhet i den situationen, som skapar en gemenskap mellan de båda och det är också vad tron handlar om. Att våga komma som vi är.

• Vad är det som gör att Sackaios plötsligt vill betala tillbaka sina rikedomar? (19:1–10)
Som tullindrivare har han visserligen haft mycket pengar, men har varit föraktad av sina landsmän för att tjäna pengar med hjälp av fienden romarna och dessutom förmodligen stoppa extra mycket i egen ficka. Att Jesus besöker hans hem är därför chockerande för samtidens människor och därmed också en så stor glädje för Sackaios att det väcker hans längtan efter att få ge något tillbaka. När han blir accepterad som människa tycks han också vara beredd att förändra sig och sitt liv.

• Hur förvaltar du ditt ”pund”, alltså dina egenskaper och tillgångar, på det sätt som Gud vill? (19:11–27)
Får andra glädje av dina talanger? Gömmer du dina förmågor för att du inte vet om du vågar eller vill använda dem? Vem tror du att Gud vill att du ska vara?

• Vilken sorts förväntningar har människor på Jesus när han rider in i Jerusalem? (19:28–40)
Jesus rider in på en åsna, precis som kung David gjorde en gång i tiden. Det är en signal om att Jesus kan vara den Messias, den utlovade nya kung som Gud i profetior i Gamla testamentet har lovat att sända för att befria sitt folk. Vi kan anta att de flesta av dem i så fall väntar sig en vanlig jordisk kung, som tar vapen i hand när så behövs. I ett ockuperat land som dåtidens Israel blev den symboliken i så fall förmodligen väldigt stark.

• Varför gråter Jesus över Jerusalem? (19:41–44)
Av kärlek till staden och dess människor? För Jerusalem som symbol för folket och dess relation till Gud. För de svårigheter som han vet kommer att drabba staden och folket?

• Hur reagerar du när du läser om att Jesus är förhållandevis våldsam? Hur kan man förstå anledningen till att han agerar som han gör? (19:45–48)
Blir du förvånad? Tveksam? Kritisk? Känner förståelse? Läs sidorna 81-82 i Sju steg i kristen tro.

• På vilka sätt visar Jesus att han är den han är, alltså Guds son eller Gud själv? Fundera över vilka exempel du har läst hittills i Lukasevangeliet. (20:1–8)
Underverk? Undervisning?

• Lukas skriver att de skriftlärda och översteprästerna hade velat gripa Jesus med en gång. Varför upplever de Jesus som ett så stort hot? (20:9–19)
Har han blivit för populär och därmed hamnat i det centrum där de själva vill stå? Riskerar de att förlora sin makt? Blir de arga eller rädda för att han ifrågasätter delar av de fasta strukturerna i samhället? Är det farligt med någon som förlåter och därmed befriar människor?

• I den inledande skapelseberättelsen i Första Moseboken står det att människan är skapad till Guds avbild (1 Mos 1:27. På vilket sätt kan det hjälpa dig att förstå den här händelsen? (20:20–26)
Jesus klarar sig ur en besvärlig fälla som hans motståndare försöker sätta honom i. Oavsett hur han svarar tycks han få någon emot sig – romarna eller det egna folket och i båda fallen kan det vara mycket farligt. Om människan är Guds avbild är det ett tecken på att hon hör samman med Gud. På myntet finns kejsarens bild och kan det sägas tillhöra kejsaren.

• Hur tänker du dig uppståndelsen? Kan du sätta ord på vilken sorts tillvaro det innebär? (20:27–40)
(här avstår jag från förslag!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar