torsdag 11 oktober 2018

Sju steg i kristen tro: Lukasevangeliet kapitel 21-24

Lukasevangeliet kapitel 21–24          
• Har du mött några exempel på generositet bland fattiga människor? (21:1–4)
Nej? Ja? Berätta?

• Vad syftar Jesus på när han talar om ”templet”? (21:5–6)
Till det yttre förstås Jerusalems tempel. Du hittar kanske bilder på hur det bör ha sett ut någonstans på slutet i din bibel. Men Jesus använder bilden av templet för att beskriva sig själv och sin egen kommande död och uppståndelse. Det verkar dock inte omgivningen riktigt förstå just då. 

• Vad tänker du om martyrskap? Kan det finnas något positivt i det? Vad vet du om kristna martyrer i världen i dag? (21:7–24)
Vi läser, ser och hör om martyrer i nyhetsrapporteringen då och då. En del kallas martyrer när de är självmordsbombare, trots att de snarare är terrorister eller frihetskämpar, beroende på vem vi frågar. Men martyrer i Bibeln är aldrig ute efter att skada någon annan och tycks inte ha någon dödslängtan. De vägrar bara att böja sig under den världsliga makten när det krävs av dem att de ska lämna sin kristna tro. Är det dumdristigt eller beundransvärt? Det tycks åtminstone som att de många martyrerna bland de första kristna i Romarriket stärkte den unga kyrkan snarare än försvagade den. Deras mod inspirerade andra att vilja och våga stå för sin tro trots motståndet. Idag dödas fortfarande många kristna, framför allt i Mellanöstern och delar av Afrika för sin tros skull. 

• Vad är syftet med att lärjungarna ska försöka tyda tidens tecken? Har det någon betydelse för oss här och nu? (21:25–37)
De första kristna tycks ha varit övertygade om att Jesus (som här kallar sig själv Människosonen) skulle återkomma synligt till världen förhållandevis snart. För dem var det därför att vara uppmärksamma på allt som skulle kunna tyda på att så höll på att ske. Trots att det nu har gått snart 2 000 år har Jesus ännu inte visat sig på det sättet igen. Men att hålla sig beredd kan ändå ha en funktion också för oss. Det är ett sätt att säga att varje dag har betydelse för våra liv och att vi inte ska skjuta upp målet att försöka leva som Gud vill till en annan dag. 

• Hur skulle du vilja förklara det svek, som Judas utsätter Jesus för? (22:1–6, 47–53)
Lockar pengarna så mycket att han är beredd att offra Jesus för dem? Eller känner han sig besviken på Jesus, att Jesus inte var den sorts ledare som han hade hoppats på? Är han rent av ond eller bara förvirrad? 

• Vad hade du tänkt om du hade suttit med vid den sista måltiden? (22:7–23)
Rädsla? Stolthet? Spänning? Osäker inför vad som hände omkring dig?

• Hur ser du på över- och underordning respektive ödmjukhet i samhället och i dina relationer? (22:24–30)
Vem har makt i ditt liv? Har du möjlighet att förändra din position i relation till andra? Finns det situationer när du väljer att avstå från din rätt och din makt för någon annans skull och varför gör du i så fall det? 

• Varför förnekar Petrus att han skulle känna Jesus? Gjorde Jesus rätt eller fel som utsåg Petrus till lärjungarnas ledare (och i förlängningen den förste biskopen/påven i Rom)? (22:31–34, 54–62)
Av rädsla? Kanske är det hoppfullt också för oss att Jesus inte utvalde en till synes perfekt människa med en tro utav stål till ledare. Vi kan få Guds uppdrag som vi är, med både våra styrkor och svagheter. 

• Jesus har djup ångest inför det som väntar honom. Hur går det ihop med hans insikt i sitt uppdrag? (22:39–46)
I den här berättelsen är det kanske som tydligast att Jesus är helt och fullt människa och samtidigt Gud själv. Han har alltså full insikt i Guds vilja och kan samtidigt känna rädsla och ångest, som den människa han är. 

• Jesus ställs inför det judiska rådet, inför den romerske ståthållaren Pilatus och inför den judiska (lyd)kungen Herodes. Hur skulle du vilja beskriva de olika rättegångarna? (22:66–23:12)
För rådet tycks den avgörande frågan vara om Jesus har hädat, alltså kränkt Gud genom att till exempel sätta sig själv i Guds ställe. Pilatus vill veta om Jesus har brutit mot romersk lag genom att till exempel utse sig själv till kung, men finner inget sådant bevis mot honom. Herodes har till en början höga tankar om Jesus, men blir besviken när han inte får några svar från honom och skickar därför tillbaka honom till Herodes. Rådet vill alltså ha en dom mot Jesus, medan varken Pilatus och Herodes vill ta på sig något ansvar för en sådan dom. 

• Brottslingen Barabbas (ordagrant ”Faderns son”) och Jesus döms. Vad ser du för möjlig symbolik i det? Läs gärna Pär Lagerkvists roman Barabbas om denna händelse. (23:13–25)
Barabbas kan symbolisera alla oss människor, som Guds barn. Jesus tar på sig Barabbas straff, trots att han egentligen är oskyldig till allt ont på samma sätt som Jesus sägs göra det för oss alla. 

• Vad vet du om korsfästelsen som avrättningsmetod? Hur kommer det sig att kyrkan har använt korset som sin främsta symbol? Känner du till fler symboler för kyrkan och den kristna tron? På vilka sätt kompletterar de bilden av korset? (23:26–49)
Korsfästelse användes som avrättningsmetod under antiken, bland annat av romarna, för slavar och samhällets lägsta skikt bland annat vid uppror. Den dömde spikades naken fast vid ett kors för att hånas av omgivningen och långsamt plågas till döds. Det tog därför lång tid innan kyrkan började använda korset som symbol, men efterhand fördjupades medvetenheten om att det var just där på korset som Gud visade sin kärlek till oss människor som tydligast. I de flesta kyrkor idag finns en mängd andra symboler också, som duva eller eld (Helig Ande), triangel (Gud som treenig), skepp (kyrkan), ankare (hopp), lamm (Jesus som Guds offrade lamm) och många fler. 

• Varför var det så viktigt att få Jesus begravd innan sabbaten? (23:50–54)
Enligt judisk tradition ska en avliden människa begravas inom ett dygn, vilket förmodligen hör samman med att en kropp inte kan förvaras särskilt länge i värmen i Israel/Palestina. I judisk tro är dessutom sabbaten starkt förknippad med vila och därför blev det brådskande att få Jesus begravd innan sabbaten hann börja. 

• Lukas berättar att det är en grupp kvinnor, som är de första som kommer till graven, men de blir inte trodda av lärjungarna – varför inte? Varför har lärjungarna suttit inlåsta? (23:55–24:12)
Kvinnor ansågs i dåtiden inte vara trovärdiga vittnen och kunde därför inte användas exempelvis vid en rättegång. Sedan kan vi gissa att lärjungarna fortfarande befanns sig i ett chocktillstånd efter korsfästelsen och begravningen och därför också hade svårt att ta till sig kvinnornas påståenden, trots att Jesus tycks ha försökt förbereda dem på sin egen död och uppståndelse. Den situationen bidrog nog också till att de låste in sig, liksom att de förmodligen var rädda för vad människor i omgivningen skulle kunna utsätta dem för nu när till och med Jesus hade blivit avrättad. 

• Varför dröjer Jesus med att berätta för lärjungarna vem han är? (24:13–35)
Kanske vill han ge dem möjlighet att själva berätta om sina upplevelser innan de kunde lämna sorgen och chocken bakom sig och förstå att han trots allt inte hade lämnat dem.  Det finns också en tydlig koppling mellan att de förstår vem han är när han bryter brödet och när vi idag firar nattvarden, som på motsvarande sätt ska visa att Jesus är närvarande här och nu. 

• Jesus säger att lärjungarna ska bli rustade med kraft från höjden. Vilken kommande händelse syftar han på då (se Apg 2:1-47)?
När Jesus inte längre är synlig på jorden öppnar det vägen för att Gud istället är närvarande genom Helig Ande i människor. Det sker för första gången i Jerusalem på pingstdagen, det vill säga femtio dagar efter påsk. Därefter börjar lärjungarna och andra kristna att sprida sig ut till andra länder för att berätta om sin tro på Jesus. 

• Lukasevangeliet slutar här, men fortsätter i en annan bibelbok. Vilken? Titta gärna på den översiktligt för att få ett vidare sammanhang i berättelsen. (24:36–53)
Svaret fanns redan i förra frågan, det vill säga Apostlagärningarna. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.