[Publicerad på Humaniorabloggen på unt.se]
Igår var det val i Svenska kyrkan, det val som ofta får gå under namnet ”det glömda valet”. Det är också ett val, som brukar sägas sakna demokratisk legitimitet på grund av den låga andelen röstande. Men det beror förstås på vad man jämför med.
Igår var det val i Svenska kyrkan, det val som ofta får gå under namnet ”det glömda valet”. Det är också ett val, som brukar sägas sakna demokratisk legitimitet på grund av den låga andelen röstande. Men det beror förstås på vad man jämför med.
Igår var det 12,7 procent av
medlemmarna som deltog i kyrkovalet och jämfört med ett riksdagsval är det
förstås en väldigt låg siffra. Men förmodligen är det mer relevant att jämföra
med någon annan medlemsorganisation. Här i Uppsala ligger det till exempel nära
till hands att jämföra med kårvalet vid universitetet, där andelen röstande
steg till 11,2 procent förra året. Sett i det ljuset är siffran för kyrkovalet snarare
alltså alldeles normal.
Andelen röstande har ibland
också använts, som ett av flera sätt att peka på hur stödet för Svenska kyrkan
har försvagats över tid. I fallet med kyrkovalet finns visserligen de
tendenserna också, men inte så tydligt som man kan tro. Sedan kyrkofullmäktige
infördes 1930 och därmed den typ av kyrkoval, som vi har idag, har andelen röstande
som högst varit 23,9 procent (1934). Redan 1970 låg motsvarande siffra på 11,9
procent, det vill säga samma siffra som vid kyrkovalet 2009. Förändringen över
tid är alltså inte så stor som det är lätt att tro.
Från många håll i landet
rapporterades det under gårdagen också om långa köer utanför vallokalerna. I
slutändan har det visat sig att det genomsnittliga valdeltagandet ökade
försiktigt från 11,9 till 12,7 procent. På många håll har en mobilisering mot
Sverigedemokraterna lyfts fram som trolig förklaring. Men är det en ökning
egentligen? En andel är förstås relativ till helheten och i det här fallet
minskar helheten, det vill säga antalet medlemmar i Svenska kyrkan, med omkring
en procent om året. Från kyrkans egna undersökningar vet vi att lågt engagemang
är det viktigaste skälet till utträden ur kyrkan och därför är det rimligt att
den gruppen inte heller har röstat i kyrkovalet i någon högre utsträckning. Med
andra ord skulle vi på sikt kunna se allt högre andel röstande i kyrkovalet,
oavsett om Sverigedemokraterna deltar eller inte, utan att det därmed betyder
att engagemanget faktiskt har ökat.
Imorgon följer en analys av
själva valresultatet här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.